puzzelbitarna faller på plats.

Bokstavligttalat då faktiskt. För jag håller på att puzzla ett 1000bitars puzzel. Jag trodde inte det skulle bli så svårt med tanke på hur många olika figurer det finns på det, men sen insåg jag ju att det var svartvitt så att det genast blev rätt mycket svårare. Så jag har i alla fall något att sysselsätta mig med under de regninga dagar som väntar mig. Det är så lätt att fastna vid ett puzzel, igår sa jag till mig själv att jag bara skulle sitta en halvtimme, två timmar senare tittar jag upp mot klockan och inser att den börjar närma sig halv tre på natten. Idag var det samma sak, jag tappade tiden totalt, tror jag satt i en och en halv innan huvudet började snurra och knäna värka. Tänkte faktiskt krypa till kojs efter jag skrivit klart det här, då lyckas jag faktiskt att ta mig i säng en timme tidigare än vad jag brukar.
Jag är glad att det mesta har löst sig efter helgens "jobbigheter". Jag hoppas på att få mitt bankkort tillbaka så snabbt som möjligt och är överlycklig av att ha mitt körkort till hands igen. Mamma hittade till och med min borttappade töjning utanför huset igår, som jag dock fick limma då "kristallen" hade trillat ur den och idag hände samma sak med den andra. Måste ändå köpa nya.
Så vad har jag gjort sen jag skrev sist? Jo idag har jag väl inte gjort så jättemycket egentligen. Jag gjorde vid mig och vid tre tiden trampade jag in till stan på min cykel och träffade David, satt och pratade lite på Fenix över en kopp kaffe. Senare tittade Helin in och höll oss sällskap och vi satt kvar till ungefär kvart över sex. Sedan cyklade jag hem där jag fastnade framför tvn med mamma och pappa. Har börjat följa otroligt många serier som mina föräldrar också följer så det blir en höst fylld med däckare och thrillers antar jag! Men det gör ju inget för det gör det hela mycket mysigare.
Nu närmar sig även Halloween och det passar mig alldeles utmärkt eftersom jag ÄLSKAR att klä ut mig, det är ju det roligaste som finns. Dessutom närmar sig min kusins födelsedag vilket jag längtar enormt efter också, finns det en person jag saknar så är det just hon. Det finns en del att längta efter som sagt så när man går och längtar för man faktiskt göra det bästa av resten av dagarna innan också så de blir minst lika värdefulla.

För nu tänker jag kasta mig till sängs. Kanske bokstavligttalat, men först: Stephen King!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0