alldeles försent.

De där tankarna - been there done that.

"Och det är tomma ord som fastnar för jag låter dem va kvar"
Känns som det är en sådan natt när jag tillåter mig själv att vara vaken alldeles förlänge, när jag låter något mala där inom mig som jag inte ens kan gräva upp själv så jag borde egentligen bara låta det ligga och säga åt det att sluta mala, men de flesta vet att jag är den personen som tänker för mycket på det som jag inte borde tänka på och det som inte alls är någonting. Men jag vill tänka på det bara för att det alltid är något enligt mig, fast samtidigt är det ju inget? Se, det där rör sig inuti mitt lilla huvud, det är obegripligt och man förstår inte det alls. Så jag borde skona er också. En promenad i natten hade inte varit fel, det är kallt och kylan biter en i kinderna som om den vore en rabieshund som tuggar på en, men när man redan har något som tuggar i huvudet är det rätt skönt att också bli tugad lite i ansiktet för då släpper det också en del. De två sakerna som tuggar tuggar liksom ut varandra på något sätt. Kanske borde jag bara krypa ner i sängen och läsa ett par sidor i min bok och se om jag somnar i alla fall? Jag tror jag gör det.

Långa nätter.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0