jag tror på vad jag vill.

uttråkning, ilska och skratt.
dagens beskrivning.
fast mest skämt ilska.

vi tog fram vår sommarsida ännu en gång idag, jag tror vi saknar det mer än vad vi vågar erkänna. Vårt somriga liv och allt vi hade då, som vi fortfarande visserligen har, men som på något sätt känns inte lika mycket nu. Vi hade sommarproblem som mest var ett ryck på axlarna, vi kunde skratta åt och säga "det tar vi till hösten" och nu är hösten förbi och vintern är här, rakt igenom vinter. Problemen vi sköt upp är lösta, problemen vi har nu kan vi inte skjuta upp för vi har lärt oss att det funkar inte som det gjorde i somras, inte just nu, kanske till nästa sommar. För vår sommar var våra drömmar, våra drömmar finns där fortfarande det gäller bara att vi rotar fram dem bakom all stress och alla djupa tankar, vi måste få fram något igen.
Vi sa det när vi satt där att vi har ett fruktansvärt inramat liv, hur kul kan det vara, jag säger precis som dig Towa: "Jag vill göra något, inte bara sitta här och flyttar vi oss till biljard kommer vi ändå bara sitta där". Men vad ska man göra när man inte har pengar och det ända som snurrar i min skalle är "vad fan kan man göra utan ett ända jävla rött öre?" nej precis ingenting kan man göra. Jag kan fortsätta gå efter min inramning och bara sitta överallt, för det är ju trots allt gratis att sitta. Fast egentligen är inte det inramade livet så tråkigt, bara att man vet hur det ser ut, kommer det en stor förändring blir man nästan rädd, så varför klagar jag. Jo för att jag är bäst på att klaga, det är min speciellite tror jag. Ska man för en gångsskull sticka fötterna utanför ramens sida och springa runt lite fritt, finna nya vägar och roliga saker man kan göra. Ja, vintern är en svår tid för man gömmer sig inomhus, det blir lättare om man sitter inomhus visserligen, men ändå. När sommaren kommer sitter vi återigen där på soltrappan eller på filtar i parken med solen i ansiktet och vinet upphällt i vinglas och skålar om livet och för beskymren vi ska ta i morgon, eller kanske en dag efter det, eller varför inte skjuta upp det till hösten och skratta åt det nu! Det låter som en bra idé.. just den sommaren kommer jag aldrig glömma, jag tänker få ytterligare en sommar som består av "jag vill skita i allt och kolla på mig när jag gör det". Jag vill resa och se världen till hösten, tillåt mig att fly lite till. Ja det ska jag göra, tillåta mig att göra saker, att få saker gjort.

det är SÅ jag sätter fötterna på jorden.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0