black rain, black rain...
don't fall on me now, can't you see I'm doing my best?
(Min sommar låt, för den är så fin)
Idag provar jag med ett nästan förtidigt inlägg, eftersom klockan "bara" är halv ett, men de senaste har ju hela tiden varit runt halv tre-halv fyra. Så jag ska faktiskt försöka släcka här snart så jag orkar komma upp och göra lite sysslor som jag fått över mig. Idag städade jag ur kylskåpet och kom som vanligt över lite äckliga saker. Jag gjorde smoothies till familjen och lagade mat (Pasta med pesto och annat) till mig och mamma då pappa inte var hemma. Annars har jag bara legat och kollat på tv, det var visst Beck maraton så jag fastnade framför det.
Det mest galna är att jag nästan är glad över att få städsysslor, mest för att då tänker jag inte på något annat än vad jag behöver göra och att jag ska få det rent, galet. Det som egentligen skulle behöva städas är mitt rum som luktar instängt, nu kan man ju inte heller öppna under natten och vädra ut eftersom det börjar bli väldigt kallt.
Jag har längtat lite efter kylan i år, när man kan pälsa på sig lite extra och framför allt känna sig mer som ett barn som rullar sig i lövhögar och gör snöänglar. Hösten och vintern kommer bli fin, det där vita täcket skrämmer mig inte längre, den där branden som både gräset och träden kommer få skrämmer mig inte heller. Trots att det är en brand och ett täcke av kyla så vet jag att efter det kommer den efterlängtade värmen, dessa två årstider är vackra på ett helt annat sätt så varför ska det vackra skrämma en? Man lägger så mycket tid på att få ångest över årstiderna att någon måste lägga till en smula förhoppning och kärlek i det hela istället. Det är ju under denna tiden man ska sitta inne och dricka massor av te, prata om allt som hände i våras och i somras och uppleva två superbra högtider, ja, det tycker ju inte alla, men de flesta tycker i alla fall om nyår för då kommer det nya tider, man slänger ut det gamla och börjar om på en nystart och livet börjar om på något sätt. Så jag tror vi har mer att se fram emot och än att ha ångest över, för vem vill ha det den sista tiden av året när man borde uppleva allt man inte hunnit ännu innan man kryper ur sitt skal och börjar på en ny början.
(Min sommar låt, för den är så fin)
Idag provar jag med ett nästan förtidigt inlägg, eftersom klockan "bara" är halv ett, men de senaste har ju hela tiden varit runt halv tre-halv fyra. Så jag ska faktiskt försöka släcka här snart så jag orkar komma upp och göra lite sysslor som jag fått över mig. Idag städade jag ur kylskåpet och kom som vanligt över lite äckliga saker. Jag gjorde smoothies till familjen och lagade mat (Pasta med pesto och annat) till mig och mamma då pappa inte var hemma. Annars har jag bara legat och kollat på tv, det var visst Beck maraton så jag fastnade framför det.
Det mest galna är att jag nästan är glad över att få städsysslor, mest för att då tänker jag inte på något annat än vad jag behöver göra och att jag ska få det rent, galet. Det som egentligen skulle behöva städas är mitt rum som luktar instängt, nu kan man ju inte heller öppna under natten och vädra ut eftersom det börjar bli väldigt kallt.
Jag har längtat lite efter kylan i år, när man kan pälsa på sig lite extra och framför allt känna sig mer som ett barn som rullar sig i lövhögar och gör snöänglar. Hösten och vintern kommer bli fin, det där vita täcket skrämmer mig inte längre, den där branden som både gräset och träden kommer få skrämmer mig inte heller. Trots att det är en brand och ett täcke av kyla så vet jag att efter det kommer den efterlängtade värmen, dessa två årstider är vackra på ett helt annat sätt så varför ska det vackra skrämma en? Man lägger så mycket tid på att få ångest över årstiderna att någon måste lägga till en smula förhoppning och kärlek i det hela istället. Det är ju under denna tiden man ska sitta inne och dricka massor av te, prata om allt som hände i våras och i somras och uppleva två superbra högtider, ja, det tycker ju inte alla, men de flesta tycker i alla fall om nyår för då kommer det nya tider, man slänger ut det gamla och börjar om på en nystart och livet börjar om på något sätt. Så jag tror vi har mer att se fram emot och än att ha ångest över, för vem vill ha det den sista tiden av året när man borde uppleva allt man inte hunnit ännu innan man kryper ur sitt skal och börjar på en ny början.
Kommentarer
Postat av: Anonym
Va fint du skriver min kära dotter. Hoppas fler läser dig. Kör hårt med länken på fejjan! Pappa.
Trackback
