vals för satan, din vän pessimisten.

Säg ditt namn
Och din hand den öppnas och sluts
Du lever din dröm i ett band, du lever din dröm
Och det är då jag önskar att jag kunde hålla käften
Tysta pessimisten, bara vara din vän
En stilla bön om lugn igen
Att slippa ta besluten

Lägg dig där Röda maj, värmen erövrar stan Bland fanor stöveltramp hör jag din puls Det är då jag önskar att jag kunde stanna tiden Tysta alla nätverk, stoppa trafiken, en stilla bön om lugn igen Att kunna ta besvikelsen Blås din vind ur din tro på att tron i sig själv räcker till Att någon i sig själv kan vara nog Och jag, jag står maktlös inför kärleken igen Man blir ödmjuk inför kraften i rörelsen Om man tror på någonting som du gör Att aldrig någonsin ge upp
en av de mest vackra texter jag någonsin läst och hört.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0