feffs

efter en natt med alldeles för lite sömn så inser jag hur mycket svammel detta kommer bli. Jag som alltid brukar predika över hur viktigt det är att leva i nuet sitter redan och tänker över hur min vecka ser ut. Att leva i nuet är inte alltid så lätt när man ser hur mycket som väntar i veckan. Uppe på gitarren ligget papper staplade och block med inskrivna uppgifter för en hel veckas arbete. Bredvid allt det här ligger tre låttexter som väntar på att tryckas in utantill i huvudet och på datorn ligger ett femtiotal bilder som ska redigeras, en fotografering som bara tog en timme kommer nu ta flera timmar att sitta och rensa ut och redigera. Jag insåg också när jag tänkte på allt detta att jag verkligen inte hinner ha några fika stunder den här veckan delvis för att pengarna inte räcker till med för det mesta för att jag verkligen inte har tid till något annat än mitt skolarbete den här veckan.
Det är galet när jag tänker efter att jag faktiskt längtar till studenten. I alla fall när jag tittar på allting i sin helhet, men jag vet att jag snart kommer sitta och oroa mig över saker så som arbetslösheten och var jag ska plugga senare, var jag får jobb och var i hela sverige jag kommer att bo.
Jag vet att det är saker jag verkligen inte borde tänka på nu, men snart går de inte att skjuta upp längre. Är det bara jag som skyndar på livet eller går det såhär fort just nu? Jag vet att jag gör människor ledsna genom saker jag gör och saker jag säger, jag vet att det är annat jag måste ordna och och kanske till och med prioritera. Det är för mycket saker som ligger på hög och det kommer nya varje vecka. Jag måste lära mig att sluta skjuta upp saker och ting och ta ansvar för det jag gör.

usch...